Senaste inläggen

Av Kaela - Onsdag 21 juni 05:09

 




Idag är det den 21 juni, det är sommarsolståndet, nätterna blir inte kortare nu . och Alf och Alvar har namnsdag!

Jag gratulerar så varmt alla som bär något av de namnen - och lika varmt gratulerar jag förstås DIG som fyller år!    

Ta hand om dagen!

 

22 935 män i Sverige heter Alf som är ett nordiskt mansnamn, en äldre stavning av ordet alv, som är ett övernaturligt väsen i nordisk mytologi som utvecklats till älvorna i senare folktro.

Namnledet förekommer även i sammansättningar som Alfred och Alfhild.

Äldsta belägg i Sverige är en runinskrift från 1000-talet. Namnet var populärt från 1930-talet och fram till 1950, men har sedan minskat i användning.

 

6 992 män i vårt land heter Alvar som är ett fornnordiskt namn som möjligtvis är sammansatt av ord för alf och krigare och därför skulle uttydas "alfernas krigare" eller "alfernas härskare". Namnet Alvar har använts som dopnamn sedan början av 1800-talet men har minskat i användning sedan 1960-talet

Av Kaela - Tisdag 20 juni 11:02

 

 

 

 

Och en vacker dag
kryper vi ihop hos varandra
ett lås knäpper till och vi kommer aldrig mera loss,
dina förslitna leder insnärjda i min gikt,
mitt magsår intill ditt hjärtfel
och min reumatism emot ditt ryggskott,
aldrig skola vi skiljas, ack nej.

Och käre, du glömmer din andnöd, din arytmi
och infarkten du redan haft,
och jag glömmer min katarr, mina rastlösa ben
och det ständiga gnaget i vänster sida,
nu trotsa vi sorger och mödor och nöd.

 

Mina bröst, så tomma och platta
håll om dem, käre
för en dag när du ser på dem hänger de långa,
älskar du mig då
tula tulan tuli tej

Herre, lär oss acceptera de gamlas kärlek,
de ungas kärlek, de medelålders kärlek,
de fulas kärlek, de fetas kärlek, de fattigas kärlek
de illa kläddas kärlek.
Låt oss acceptera kärleken,
vi är så rädda för den.


Och du tar mina bröst i dina händer,

mina uttänjda platta bröst
och berör med läpparna de skrynkliga vårtorna
och med starr i ögonen, i väntan på en vårdplats
famlar du blint efter mig,
känner dig för med händerna.
Känn på du bara:
under alla de här rynkorna finns jag,
den här förklädnaden tvingade livet på oss till slut,
du mitt smultron, min svala, min blomma så fin.

Och mina knölar vilar i dina gropar,
dina rynkor i mina fåror
och intill dig i ditt lidande
ber jag tyst om din död.
Och ljus är vår kväll och vår morgon.
Eeva Kilpi

 

På jakt efter en annan dag/anteckningsbok ramlade nteckningsboken med livsjuveler (som det står utanpå anteckningsboken) Eeva Kilpis starka dikt ut.

Det tar jag som ett tecken att någonstans därute finns du som behöver få läsa den.

Varsågod - ha en fin stund!

Av Kaela - Tisdag 20 juni 10:32

 




"Vilket nonsens att tala om tillvarons meningslöshet! Livet är svårt, därför meningsfullt i högsta grad."
Vilhelm Ekelund

Av Kaela - Tisdag 20 juni 08:08

  

 

 

Ordet vardag faschinerar mig mycket - så jag blir förvånad om jag inte tagit upp det tidigare! Men tar upp det oavsett.


Vardag är det för det mesta, och kanske är vardagen det bästa...dagarna i denna veckan är inte bara resan mot midsommar  sommarens största helg...var dag - varje dag är en rikedom.

Men omslagspapperet är inte lika blankt och presentsnöret kanske fattas på gåvan av en ny vardag!

 

Men öppna med förväntan - det som finns ituti är fantastiskt.

Vi har visserligen upp emot 33 000 dagar att leva på om vi lever i 90 år - men det är trots mängden ändå ett begränsat antal.

Vi har inte råd att missa en enda!


Många människor lever i en vardag som de inte skulle vilja ha.

Ibland kan de ändra på det, söka annat jobb, flytta för att slippa långa vägar med mera.

Men ibland är det inte möjligt.

Det är då vi inte bara ska säga....man får acceptera...utan istället tänka och säga: "Jag tar emot mitt liv med glädje...var dag...helgdag som vardag. Jag hittar glädjen på botten av var dags kanske gråhet eller sorg!"

Den glädjen - livsglädjen - ska vi vara rädda om.

Har vi den så är livet gott även under de etapper av livsvägen som är tunga och motvals!
På något sätt tror jag vi alla möter lagom mycket svåra och lagom mycket lyckliga dagar - anpassat till den just du eller jag är.


Fundera på vad som är lagom för dig. 

Hur vill du använda tiden - dina dagar på jorden - din viktigaste resurs - som du liksom jag fått lagom mycket av för att den ska räcka till det som är viktigt i ditt och mitt liv.


Så ta emot denna dagens ljus....kanske gömt bakom trist förpackning - men öppna så ska det strömma emot dig!



Av Kaela - Tisdag 20 juni 07:24

 







20 juni är det idag - solen strålar redan och lovar en vacker dag som ser ut precis som alla reklambroschyrer och våra drömmar om den svenska sommaren gör.

Linda har namnsdag och vi gratulerar alla som bär det vackra namnet så varmt - och ett varmt grattis också till DIG som firar födelsedag i dag!

Bjud in till tårtfest - det är sådant som skapar minnen!

 

52 102 kvinnor och 1 man i vårt land heter Linda som är en kortform av namn som slutar på -lind, -linda, -linde, exempelvis Belinda, Rosalinda, Melinda, Herolinda eller Sieglinde, som i de flesta fall har engelskspråkligt  - och från början tyskt ursprung.
Slutdelen anses komma från tyskans lind "liten, späd, vek" kan även betyda Kärlek.
Kortformen blev populär i Europa slutet av 1700-talet, och har använts i Sverige sedan början av 1800-talet.
Det var här länge ovanligt och fick sin första egentliga popularitets - period först på 1950-talet.

Det stora genombrottet kom dock på 1970-talet 1970- och 1980-talet då namnet ökade tiofaldigt och tidvis var ett av de 3-4 vanligaste namnen

Av Kaela - Måndag 19 juni 22:12

              

 

 

 

"Fråga inte var Gud var i Auschwitz", skriver Wiesel. "Fråga istället efter var människan var i Auschwitz


Vi skyller lätt på Gud, slumpen eller ödet.

Och så slipper vi undan att ta ansvaret!


Om Gud är överallt -  varför är inte Gud är här och nu?
Om Gud är här och nu, varför gör då Gud ingenting åt tillståndet i världen?


Egentligen är det ju så att Gud bara kan göra vad vi - du och jag är villiga att göra!


Visst kan man tycka att det är en underlig Gud som begränsat sig själv i något så svagt och oförutsägbart som människan.

Ändå är det så - Han vpgade!!!

Säger en hel del om att människan är en fantastisk varelse.

Varför har inte jag svaret på - men jag inser att vårt - människans ansvar är oerhört stort

 

Men ALDRIG större än vi klarar av det!

 

Nu blir himlen alt mera sammetsblå därute och jag är riktigt trött.

Märkligt nog är det så att jag som var så rädd för att inte ha något att göra när min avtagande syn gjorde det omöjligt att fortsätta mitt arbete har fullt upp hela tiden - trots svikande syn....så jag är faktiskt trött!

Ska nog snart försöka hitta sängen!

 Önskar DIG en fridfull avslutning på kvällen - och en god natts sömn!

 

 

 

Av Kaela - Måndag 19 juni 10:41

 

 

 

Detta är något vi vill läsa mycket av.

Hur människor tar de där extra stegen eller milen och bryter mot färdrutter och annat för en utsatt medmänniskas skull.

Som denna danska busschaufför som med passagerarnas godtycke körde en extra sväng med bussen för att se till att en ung flicka utan skor och pengar som dessutom var berusad kom säkert hem!


Läs i Aftonbladet!

Av Kaela - Måndag 19 juni 09:05

 

 

 


Igår under promenaden på Krematoriets kyrkogård passerade vi många låga små stenar.

En av dem stannade kvar i mitt minne: "Det stod Elisabet - och därunder "Älskad vän och moder"

Kanske var det den lite ovanliga texten som drog mitt intresse till just den stenen.

Medan vi gick vidare märkte jag hur det poppade upp rad efter rad av Zacharias Topelius dikt "Min moder"

Den är så vacker- och jag hoppas dui ska låta dikten hitta in till ditt hjärta trots de (eller kanske till och med tack vare) de ålderdomliga formuleringarna½


Var finns en kärlek, som intill döden,
står oförändrad i alla öden,
som likt Guds ängel övervakar
och fordrar intet, men allt försakar?
På denna jorden finns endast en:
en moders kärlek är det allen.

Allt band är själviskt, som hjärtat binder:
den kyss, som bränner på brudens kinder,
den hulda famn, som en syster räcker,
den späda arm, som oss barnet sträcker;
vår bäste vän har en lön sig drömt:
en moder ensamt har det förglömt.


När minnes hon i de långa åren
den tunga smärtan, den heta tåren,
sin ungdoms vår, som ej fås tillbaka,
och dagens möda och nattens vaka
för detta barn, som hon älskar mer,
ju mer hon allt för dess lycka ger?

Och vem kan giva vad hon oss skänker?

Den första tanke som barnet tänker,
den första bön som dess läppar stamma,
den första kärlekens rena flamma,
den första maning för rätt och dygd,
för sanning, frihet och fosterbygd!

Och vi, vad giva vi henne åter?
Ack, mången sorg, som hon ömt förlåter,
vår svala kärlek, åt flera delad,
vår omsorg, ofta förströdd, förfelad,
ej ens vår åsyn är hennes tröst:
bon lämnas ensam i lifvets höst.

Och dock hon följer med sina tankar
det vilsna barn, som i världen vankar,
och hennes bön, som en ängels fackla,
går klar framför oss, när stegen vackla,
och lyser vägen med Kristi tro
och banar stigar och bygger bo.

Välsignad vare en sådan moder!

O, det är sötma i tårefloder,

det är en hugnad för alla tider,
att i det själviska livets strider
få rota sig vid en sådan barm
och af dess kärlek få kyssas varm!

Så löna, Gud, vad ej vi förmådde!
Det var ditt frö hon i tiden sådde,
det är din kärlek, den evigt höga,
som speglar sig i en moders öga,
och därför känns som en sol gått ner,
när detta öga ej strålar mer ...
Zacharias Topelius

Presentation

Fråga mig

141 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se