Igår hade jag ett möte med en kvinna som berörde mig starkt.

En kvinna - som mitt i en turbulent tid med karriär som mer eller mindre det enda intresset i livet vågade fråga sig själv om hennes liv såg ut som hon ville att det skulle göra.

Kände hon livslust och mening.

Visst - hon kunde köpa det hon ville ha - resa i princip dit hon ville på semestern, eftersom hon hade en hög lön - men var hon tillfreds?

När den frågan väl var ställd började den leva sitt eget liv inom henne.

Hon försökte slå bort den - men den kom igen!

Och ledde till att hon en fredag för två år sedan, ganska sent på min arbetsdag stormade in på Frivilligcentralen och sa: Jag vill göra något för någon annan. Jag har allt - men jag är fattig på människor.
jag ska gå ner i arbetstid och kliva ner ett pinnhål på jobbet...för nu vill jag börja leva.

Idag - två år senare är hennes make-up inte lika perfekt - och jag undrar om hon inte till och med hade en liten fläck på sin jumper...

Men det är naturligt för en mormor.

Det har nämligen blivit hennes uppdrag att vara mormor i en familj med fyra barn i förskoleåldern och där det bara finns en förälder.

Jag frågade: Tycker du att du lever nu?

Hennes stora leende var svar nog - och orden: "Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv mått så här bra

Firade födelsedag igår - med fyra härliga kladdande ungar vid bordet. Har aldrig som vuxen haft en bättre födelsedag! Och nästa helg ska vi baka saffransbröd och pepparkakor - och ett pepparkakshus....har du någon mall?....och du - gissa om jag plågar mina arbetskamrater med historier om och foton på "mina" barnbarn!"""

Det är inte bara "mottagaren" den som får en hjälpande hand genom den frivillige som mår bättre- även den frivillige får en ny mening i sitt liv

Det är det vi gör när vi börjar bry oss om varandra vi människor - vi för in en ny mening i varandras liv!

 

Catharina

10 november 2012 13:27

Så härligt att läsa!! Jag blir rörd, tänker att det är en sån förmån att få finnas för nån annan och att man mitt i det upptäcker att dom finns för mig också!!

KRAM

http://echolmlund.blogspot.com

Kaela

10 november 2012 14:23

Ja det handlar alltid om att ta och ge - men för att det ska komma till stånd måste man ha någon att ge till som man också kan få av.
Alltför många människor har inte det!

Kramar om!

 

Kristina

10 november 2012 18:46

Så underbart att läsa , jag blev rörd och tänkte vilken grej när man både ger och får. Tänk om fler vågade tänka tanken vilket förändrat samhälle vi skulle få. Ha en fin helg kram

http://ruach.blogg.se

Kaela

10 november 2012 21:01

Ja, jag är säker på att du förstår vad jag menar när jag säger att jag känner mig oerhört prioriterad som fårse såna här saker i mitt jobb.
Varje dag - nästan - se hur världen förändras - en liten liten bit.

Kramar om och önskar dig en skön söndag!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...