För ett par år sedan var jag i en djurpark och såg en elefant som stod fastbunden vid en löjligt liten pinne.

Jag gissar att elefanten bara hade behövt rycka till så hade pinnen åkt upp och den hade varit mer eller mindre fri.

Jag har ofta sett den där bilden av elefanten för min inre syn.

Och undrat över varför den stannade där.

Men kanske var det så att en gång för länge sedan lade någon ett snöre elefantbabyns hals - när den här jättestora elefanten var liten.

Och på så sätt tror han att han fortfarande är bunden.

De här tankarna fick mig att fundera vidare på hur många "snören" som lagts om små människobarn.

Som binder dem ännu upp i vuxen ålder.

Jag tror att man precis som elefanten lär sig saker om sig själv genom vuxnas kommentare -  som barn och det är med den insikten och de åsikterna om sig själv man ger sig ut i vuxenlivet.

I det undermedvetna har man livet igenom kunskapen kvar från det man lärde sig som barn och det lägger ut reglerna  och ställer upp hindren för vår kreativitet i  vårt vuxna liv.

När vi var barn var vår fantasi gränslös och oändlig - men den kanske tvingades in i en för trång bild av oss själva av omdömen som vuxna runt omkring oss gav.

Vi hade samma slumrande styrka som den lilla elefantungen - men den bands av att vår syn på oss själva påverkades av dem som fanns omkring oss.

Inte därför att någon ville skada oss. Utan därför att man kallade det fostran.

Och kanske blev fostran mer än vad den borde ha varit.

Ibland ser jag genom fönstret på mitt jobb en grupp förskolebarn gåendes på led.

Jag anar den instängda längtan i barnen, jag ser deras kroppsspråk som säger:

Jagi vill inte gå på led - jag vill hoppa och skutta fram.

Tänk om vi vuxna skulle våga se när vi kontrolleraroch lägger ut hinder för barnens liv därför att vi är rädda för vårt eget misslyckande.

För att se detta måste vi släppa fram vårt eget instängda barn först....och låta det tumla runt på möjligheternas äng.

Om vi inte gör det kommer barn även i framtiden att bete sig som den stora elefanten.

För den som själv har många hinder utlagda runt sitt liv  och inte är medveten om det - den kommer att binda nya generationers barn.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...