Imorgon arbetar jag den sista måndagen på "min" Frivilligcentral!
Jag har just satt ut den sista aviseringen på hemsidan och i vår Facebook-grupp om kursen imorgonkväll.

Det är så mytcket just nu som är för sista gången - och det känns lite svårt att hantera vissa stunder.

Ordet "sista" säger att det kommer inget mera.

Så visst är det läge för nostalgi.

Och det tänker jag också tillåta mig i viss utsträckning - men inte låta det ta över.

För någonstans så innebär ju faktiskt också detta en ny början.

Och jag ska gå in i denna början med förhoppningar och nyfikenhet!

Mitt i alla mina nostalgiska känslor slog jag in ordet nostalgi i sökmotorn och upptäckte att några mil ifrån mig - i Motala finns ett hotell som heter Nostalgi

Och likaså att det finns en tidskrift som bär namnet

Nostalgi är ju inte en helledsen känsla.

Lite mera av vemod runt något som är slut och varma tankar runt att det varit.

Men vad kommer ordet ifrån egentligen....

Ordet nostalgi härstammar enligt en artikkel i SvD från grekiskans nostos och algos som betyder att återvända respektive smärta.
Uttrycket myntades 1678 av läkarstudenten Johannes Hofer som slog fast att många schweiziska soldater som stred utomlands led av en svår hemlängtan.

För mig låter detta som mer än nostalgi.

Men kanske är det så att nostalgi är den där längtan hem som vi alla går omkring med....en längtan till livets första hem - barndomshemmet?

Jag vet inte- men tror det kan finnas en liten sanning i det!

Nu önskar jag DIG en fin söndag - och om du går ut - håll i hatten- det ska visst bläsa idag säger SMHI!

...nej då...jag glömmer inte citatet...

"Du vet aldrig hur stark du är förrän att vara stark blir ditt enda val."
Okänd tänkare

Min tankestund på balkongen denna novemberlördag kändes nästan som en marsmorgon.

Det blåser - och det är varmt och runt om vårt hus är det barmark.

Ordet som lekte i mina tankar idag var ordet "samtal"

Runt ordet samtal står för mig  en ljuvlig kaffedoft.

Alla fina samtal vid mammas köks bord medan hon fanns kvar ibland oss.

Även om hon är borta- finns orden där - någonstans inom mig-

Den vishet som hon gav och som räcktes i ord som pärlor att gömma i mitt inre - den överräcktes till mig i ett samtal.

Samtal som format och givit mod....

Lyckade samtal består av ett växelspel mellan att ta emot - att lyssna å ena sidan och själv tala.

Jag tror att det vi alla behöver utveckla mest är att lyssna.

Alla samtal som idag kanske slarvas bort - skulle bli konstruktiva och uppbyggande om vi lyssnade aktivt på varandra.

Verkligt lyssnande innebär att jag ställer min egen uppmärksamhet till någon annans förfogande på ett sådant sätt att den andre har maximal frihet att säga det han eller hon vill säga..
Min uppgift är att skapa en tom scen eller en plattform för min samtalspartner.

Gör vi detta för varandra då kommer samtalen att bli de instrument de kan vara i våra relationer.

 Viktigt att minnas är att samtal inte bara är ord.

Kroppsspråk är den ordlösa, medvetna eller omedvetna,  delen i samtalet.

Samtal kan vara ett kort utbyte av information - men det kan också vara ett gemensamt oändligt äventyr.

Det gäller att inte slarva bort möjligheterna till dessa äventyr.

Önskar DIG en fin lördag!

så ett citat förstås....

"Att äga vår historia kan vara svårt men inte i närheten så svårt som att tillbringa vårt liv med att springa ifrån den. Att omfamna våra svagheter är riskabelt men inte i närheten så riskfyllt som att ge upp kärlek, gemenskap och glädje – de erfarenheter som gör oss mest sårbara. Endast när vi är modiga nog att utforska mörkret kommer vi att upptäcka den oändliga kraften i vårt eget ljus."
Brené Brown

.'

Jag var verkligen otroligt ledsen och otroligt trött i morse.

Efter en lång dag med starka och sorgliga upplevelser blev sömnen bara en timme lång innan det var dags att sätta igång igen.

Jag har haft en lång dag idag också.

Men det har ljusnat.

En av mina efterträdare kom idag till mig och bad om förlåtelse.

Och kontaktade också ordförande och bad henne om förlåtelse.

Vilket mod!

Förlåtelse är en handling trots att vi ofta ser det som en känsla.
Förlåtelse handlar också om att ge upp hoppet om en annorlunda och bättre gårdag - men förvandla nuet och morgondagen med detta enda lilla ord.

Trots att det är ett enda ord gör det oss fria.

När man förlåter gör man rent hus så man får plats att släppa in glädjen igen.

Det största redskapet för att skapa ett fridfullt liv, är förlåtelsens fantastiska kraft genom vilken bitterhet och agg försvinner. Att förlåta sig  själv för alla gånger du inte sett din helhet - och din del i allt liv omkring dig.

Orättvisor och oförrätter som man upplevt i historien stannar ofta kvar i det minnet länge,
Ibland till och med  i många generationer.

Så viktigt att leva i försoning - använda detta fantastiska lilla ord som sliter band som binder och som öppnar där det var stängt.

Önskar DIG en riktigt fin fredagskväll och sedan en god natt!

  l

Ingen kan förstå någon annan människas känslor eller tankar. Vi kan bara ana.

Vad skapar en rasist, en mördare, en likgiltig person.

Jag tror att det finns ett gemensamt svar på den frågan och det är kärlekslöshet.

Att man vuxit upp med negativa möten och relationer istället för med varma och kärleksfulla händer och blickar.

Är det en ursäkt då, för att man blivit det man är?

Nej - inte alls - men kanske ett försök till förklaring.

Det finns en förklaring till de mesta tokigheter, elakheter och ondska mellan människor.

När någon slår omkring sig med ord eller vapen då firar kärlekslösheten och hatet triumfer.

Det som kanske kan tyckas lite märkligt när man tänker på ovanstående är att de som ropar högst om hur viktigt det är att ha kärlek ibland verkar vara de mest intoleranta.

Om jag vill leva i en utgivande medmänsklig kärlek så försöker jag ju göra allt för att förstå och för att underlätta för den som har det svårt.

Det är inte alltid möjligt - men längtan att kunna göra skillnad även i de till synes onda människornas liv finns  - när men börjar inse att deras beteende är ett svar på den kärlekslöshet de mött.

Men man kan också bli som ett rapande bagarbarn.

Man har alltid mött positiva saker, kärlek, uppmuntran och förståelse i så pass stor utsträckning att man har börjat se sig själv ha rättighet att göra lite som man vill.

Jag har haft en helt sömnlös natt efter ett arbetsmöte på mitt jobb igårkväll.

Mina två efterträdare som har haft en rätt framtoning och männisokosyn som det har sett ut avslöjade plötsligt sig själva som något helt annat genom att där - offentligt försöka ta heder och ära av föreningens ordförande som svar på att hon givit en lätt kritik  av en händelse.

Det gjorde mig så fruktansvärt ledsen så just nu känns det som om jag aldrig blir glad igen.

Hur tillsynes goda människor beter sig fullständigt grymt och hänsynslöst!!!!

Jag kommer aldrig att förstå något sånt.

Och jag tappar förhoppningen om framtiden för det som skapats i kärlek på min arbetsplats!

Förlåt svartsynen idag!

Förhoppningsvis blir det bättre....men just nu mår jag riktigt dåligt!

Jag ska ändå försöka ha en bra dag och jag önskar förstås av hjärtat DIG detsamma.

....kaske ett citat att ta med ut i dagen....

”Kanske är vi i denna värld för att söka efter kärlek, finna den och förlora den, om och om igen. Med varje kärlek blir vi pånyttfödda, och med varje kärlek som tar slut samlar vi ett nytt sår. Jag är täckt av stolta ärr.”
–Isabel Allende

Idag är det precis en månad till julafton.

Inte så lång tid för allt som vi kanske vill ha färdigt och allt som ska hinnas med.
Och vi längtar....

Vi ska få möta någon/några vi älskar kanske.....stilla stunder....mättade stunder.....ljus och värme..

Nej - inte länge - men ändå - en massa dagar.

Dagar som vill komma till oss med något särskilt varenda en av dem.

Dagar av vårt liv.

Hur ofta lever vi inte fram emot något vi väntar på så att vi missar att leva idag.

Vi gör unika fantastiska dagar till en transportsträcka fram till det vi ser fram emot och längtar efter.

Dagarna förändrar något - hela tiden....vi måste leva i dem och inte rusa genom dem för att upptä'cka varje dags särart....höra vad livet har att säga oss just idag!

Så ta tillfället i akt - lev nu. 
Gör inte livet till en transportsträcka till en faktiskt ganska oviss framtid.
Skjut inte upp livet - det pågår just nu - den här stunden.
Njut av livet lev ut din kärlek, skapa det du vill skapa - nu- idag....
Säg det som ska sägas, och gör det som skall göras -livet pågår just nu ge det chansen att vara så bra som det faktiskt kan vara.

Min energi - min lust att leva -  vill jaginte lägga på att stirra ut på gråheten denna årets kanske gråaste månad .

Jag vill välja livet,värmen och ljuset - varje dag som jag förunnas välja - och det är faktiskt varje dag jag vaknar....

Även det grå vädret i november har sin skönhet.

Vi behöver det....för att ha tid att hitta oss själva i allt som händer hela tiden.

Ef eftertankem¨ånad kallade min mormor november.Jag tror hon hade rätt.

Ha nu en underbart fin fulltonig novemberdag!

Och så förstås.....citatet....

"Glöm aldrig: I detta ögonblick kan vi förändra våra liv. Det har aldrig funnits, och det kommer aldrig att finnas, ett ögonblick då vi står utan möjligheten att förändra vårt öde."

Steven Pressfield

I just den fas av livet som jag befinner mig trängs ibland tankarna i huvudet.

Men min stund ute på balkongen insvept i en go och varm filt varje morgon ger mig en fantastisk möjlighet att ändå bringa lite reda i tankesnurret.

Imorse snurrade det ganska bra då jag kom ut i den kalla gryningen.....

Tiden går fort - snart slutar jag mitt jobb på grund av att min syn avtar i ganska snabb takt.

Jag kan känna rädsla för framtiden - för det som ska hända- eller inte hända- sysslolösheten...dagarnas ensamhet och tystnaden....

När jag satt där ute  och frös lite om näsan idag - kom ordet "överlämna" i mina tankar....

Allt det där jag oroar mig för det är ju ännu inte här----kommer kanske aldrig......jag har bara just idag...

Och jag insåg att även om jag har svårt att ta mig ur de oroliga tankarna ibland så  är det så, att just i det läge jag befinner mig i - idag - där är allting gott och väl.

Det dök upp en mening i mitt huvud som jag hört eller läst någonstans  någon gång: "Lägg dig raklång i nuet".

Detta kan låta enkelt men det är det verkligen inte.
Att överlämna sig är inte enkelt.
Orostankarna har haft gott om material att bita sig fast i sista året i mitt liv.

Om oron är kvar- hur blir det då....om jag inte kan överlämna....

Ja då kan jag bara vila i att det är så det är.
Kanske är spänningen  och oron något som har ett budskap till mig just nu - eller ett redskap som ska mejsla fram det som ska fram....just nu får jag bara vila i att jag inte lyckas överlämna mig själv helt till livet...till det som sker...det jag kallar Gud men du kanske kallar något annat.
Närvaron i nuet har en hemlighetsfull förmåga att återställa den inre enheten trots att oron finns kvar.
Kan till och med locka fram hittills outnyttjade resurser inom mig.. nå djupare skikt i mig-med nya insikter.....

Önskar DIG en fin söndag - solen skiner på min plats på jorden. Hoppas DU kan se en glimt av den också!

Och så ett citat...om du orkar och vill....

"Världen är visserligen full av lidande,
men den är också full av övervunnet lidande"
Helen Keller

Ja det är klart det blev en promenad idag efter frukosten.

7 grader varmt och strålande sol.....bättre kan det ju knappast bli - utom för vinterälskaren då, som säkert saknar snön, vilket jag absolut inte gör.

Jag har gärna en barvinter.

Det går bra att tänka när man går.

Det som kom i mina tankar idag var ordet och företeelsen motkraft.

 
Vad menas egentligen med motkraft?
Min tanke är att till varje kraft finns alltid en motkraft.
Om  jag till exempel trycker handen mot en vägg så använder jag ju en kraft, men jag känner också ett motstånd -  som gör att väggen står kvar. Det är just det som  blir motkraft i det här kanske halvbra exemplet.

Gick och tänkte på detta och insåg att det behövs massor av motkraft i världen idag!
När hatet råder....terrorn frodas och människors livsmöjligheter och till och med liv utplånas av onda krafter.

När vi blir mer och mer egoistiska i vårt land och inte längre känner för den som är ensam, utsatt, hungrig eller förtvivlad.

Då är det onda krafter som bryter ner det välsfärdssamhälle vi kanske tar för givet.

Men det kan bara finnas kvar om solidaritet och omsorg om alla får sitta i högsätet.

Jag vill gärna vara en motkraft mot allt detta som bryter ner.

Jag tror att det är en av de viktigaste uppgifter man kan ha idag.

Jag kommer kanske att anses som obekväm...ja visst...jag tror jag redan gör det....men  det finns en kärlek- en människokärlek som tvingar mig att bli en motkraft.....

Det behövs många motkrafter idag!

Låt oss sprida motkraftstanken.

Det finns bara vi som verkligen ser som kan påtala   - kalla till motstånd mot kärlekslösheten i våra egna kvarter.
Det är lättare att tala om terrorn långt borta och det ska vi också göra- men vi måste gräva där vi står också- och kanske i första hand...bli en motkraft där vi bor...

Låt oss inte tystas!

 
Bilden bearbetad pch utskuren ur en större bild

Hur ofta har du funderat över varför en människa inte möter din blick.

Jag gör det mycket ofta.

Eller - att man möter blicken i två sekunder och sedan flackar iväg.

Jag undrar alltid vad det är man måste dölja till varje pris.

För det är ju så att ögonen avslöjar oss.
Ögonens möte är en del av det vi ofta kallar magkänslan är jag övertygad om.

Eller - som leder oss.

När ögon möts - då sker det saker.

Oavsett om det handlar om anställningar eller när vi blir passionerat förälskade litar vi på magkänslan.
Forskning visar att hur vi uppfattar en  annan person till 90 procent beror på vår ordlösa kommunikation, där ögonens möte är en viktig del.

Vi känner och understryker en gemenskap genom att titta länge på varandra

Har du tänkt på vad det är som sker när du  plötsligt känner du på dig att någon iakttar dig.
Du tittar upp, och mycket riktigt: där står någon och ser på dig!
Vad det är som gör detta må psykoöoger och beteendevetare grubbla på.

Men visst har vi alla varit med om det.

Helt säkert du också!

Att möta någons blick är  oerhört stort för det ger oss insikten att  här finns någon man får kontakt med, som besvarar ens blick.
Lite högtravande skulle man kanske kunna kalla det för själarnas möte.

Man sägert ju att man möter en människas själ i hennes ögon.

Helt klart inte alltid och inte helt sant - men det ligger en stor bit sanning i det.

Vi lär oss tidigt att skapa ögonkontakt och följa en annan människas  blick. Redan en bebis som föddes igår börjar idag söka ögonkontakt.

Att den är otroligt viktig är ju ställd utom allt tvivel.

Faktum är att jag tror att vårt behov av att tillhöra en gemenskap gör att du eller jag kan känna oss uteslutna - utkastade  om någon ( eller ännu mer om det är flera) undviker vår blick bara en  helt kort period.

Idag ser himlen ganska ljus ut på min plats på jorden så jag kommer att använda en del av denna dag att vandra därute.....

Hoppas innerligt att DU kan göra det DU längtar att göra.

....och förstås....ett citat....

"Nästan ingenting behöver sägas för den som har ögon - de säger allt."

Tarjei Vesas