När jag kom hem ikväll från en superintensiv arbetsdag, med många möten med människor, mycket som ska klaffa.

Många som ringt om sina behov.

Satte mig ute på balkongen fast ingen so

llockade - därute är det tyst.

Tystnad är inte lika med tomhet - tankarna kommer och går i sin egen takt.

Jag talar nu och då om tystnaden - om ensamheten.

Inte den svåra ensamheten som jag möter i mitt arbete utan den goda ensamheten.

Inte om tystnaden som utbrederr sig där det borde viskas goda varma ord- eller där man ska ställa sig upp och säga ifrån - utan om den goda tystnaden.

Där det föds ny kraft till fylllda arbetsdagar.

Om orden ska ha laddning måste det finnas stunder av tystnad.

Vi behöver tystnaden.
Det är med livet som i trafiken, man måste ställa sig i refugen i mitten för att inte bli överkörd ibland.

Vi måste våga tystnaden så att inte orden mister sitt innehåll.

Ofta är människor rädda för tystnaden och undviker den genom prat och musik.

Vi lever i en värld full av buller och budskap, där tystnad har blivit en bristvara.
Vi bombarderas dagligen av yttre påfrestningar och vi lever i en tid då det aldrig är riktigt tyst.
Tv, radio, datorer, människor, bilar, bussar, mobiltelefoner. Hela tiden finns dessa ljud omkring oss som människan har uppfunnit.

Det är saker som vi har skapat och gjort oss beroende av.

Ska vi orka alla dessa ljud utan att dö av stress måste vi skapa oaser av tystnad i vår tillvaro.

Det handlar om att försöka finna en balans mellan aktivitet och stillhet - mellan ljud och tystnad annars förlorar vi det goda som livet kan ge oss.

Nu vill jag önska DIG en riktigt god natt!

Jag kommer att inta s'ngen tidigt ikväll!

Här kommer kvällens citat:

”Du behöver inte vara annorlunda än den du är.
Du behöver bara vara mer av den person du redan är.” 

Tracy Sell

Idag finns det ett försiktigt ljus på himen.
Ser inte solen -  men den är nog inte långt borta.
Det är en särskild känsla att ana ljuset.

Det ger en slags förväntan.

Förväntan är en känsla jag gillar - och som jag tror de flesta av oss gillar!

Det att ta vara på små stunder, timmar och ibland dagar där det bara känns gött i kroppen.

Att må bra handlar  om att acceptera livet som det är. Ibland i disharmoni, kaos, sorg - ibland glädje och ljus.

Och må bra vill vi ju!

Så gläds åt den du är - med fel och brister och med tillgångar och förtjänster!

Den glädjen för med sig tacksamhet och många andra bra känslor.

Gläds åt den här dagen - odla din förväntan.

Här kommer morgonens citat:

"Ju mer motvind, ju högre du kan låta din drake flyga "
Churchill

Sitter och väntar på sent besök på jobbet . och känner att det känns lite kymigt att vara ensam i det snart 200-åriga huset.

Att vara rädd.

Jag tror det är en av de vanligaste känslor vi människor har.

Att vara rädd är ok bara inte rädslan får bli av det där fäörlamande slaget som hindrar oss att leva.

Paradoxalt nog är det så att det krävs mod att erkänna att man är rädd.

Så man kan faktiskt vara rädd och modig på samma gång.

Rädslan är ofta framtidsinriktad, vilket innebär att vår oro är riktade mot eventuella hot eller negativa upplevelser som ännu inte har skett.

Tandläkarbesöket, tentan, mötet med någon man inte känner sig bekväm med - det som ska hända inom en viss framtid.

En del av våra rädslor är vad jag skulle vilja kalla friska och naturliga.

Om jag går ensam hem mitt i natten bör jag lyda min rädsla och inte gå genvägen genom parken.

När det är halt ute bör jag både promenera och köra bil försiktigt och med omdöme.

Du kan säkert hitta flera tillfällen där rädslan faktiskt är en god vägvisare.

Men när det börjar störa hur vi vill leva våra liv, då behöver vi göra något åt det.

Kanske se vår rädsla i ögonen.

Konstatera vad som är rimligt.

Själv har jag ett litet knep.

Jag tänker: "Vad är det värsta som kan hända"

Och då visar det sig ofta att det där värsta knappast är troligt.

Och jag kan hantera det som gör mig rädd.

Hittade en gång en dikt som jag inte vet vem som skrivit - men som jag tycker mycket om som handlar om just detta:

Man vågar mer än vad man vågar
Världen kan vara mycket mer
om man bara vågar kasta sig ut

Jag är jätterädd
Men jag är inte rädd
för att vara rädd
Utan ser det
som en del av Livet

Man kommer aldrig att sluta
att vara rädd
Alla är rädda

Skillnaden är att de som lyckas
med det de vill
vilar i rädslan
Istället för att låta
rädslan hindra dem

Och för varje gång man går över gränsen
för det man vågar
Lär man sig
vilken energi det ger

Att möta ondska med vänlighet är svårt.
Känslan av ”rättigheten” att bemöta ondska med motsvarande mått, är något vi alla drabbas av i det läget.

Känslan av rättfärdigandet av hämnden..

För att förhindra att använda sig av den ”rättigheten” krävs en stark närvaro.

 En stark medvetenhet om att det är en ”rättighet” som skadar mer än den tillför.

Den kan ge en tillfällig tillfredsställelse.

Men väldigt snart kommer vi att upptäcka att det var en högst tillfällig känsla av tillfredsställelse..

Den leder inte framåt, på det sätt som omsorgen, vänligheten och kärleken gör.

Frågan är. Hur når vi dit?
Hur når vi till det förhållningssätt som ger oss insikten att vi alltid ska möta ont med gott?

Såväl i tanke som i handling..

Detta når vi genom närvaro.
Medvetenhet.
Närvaro i nuet, och medvetenheten om vårt förhållningssätt i förhållande till varandra.
När vi älskar våra medmänniskor - som vi ska älska oss själva - skapar vi en bättre värld. 

Att vara goda mot varandra, att visa medkänsla mot varandra blir en väg att möta ont med gott -  varje gång någon möter dig med avoghet.

Svara med vänlighet!

Kanske får du se under ske.

Jag var med om ett under häromdagen.

Jag stod i kö i snabbköpet.

Framför mig stod en ganska ung man med kamoflaugekläder..

Och när han han halvt vände sig om för att ta en plastpåse till sina varor såg jag märket på hans jacka.

Ett märke som jag tror många med mig tycket mycket illa om.

Jag kände hur både ilska och rädsla slogs om herraväldet i mitt inre.

Noterade samtidigt att han hade svårt att nå ner till kassarna på grund av sin väska.

Böjde mig ner och slet av en påse och gav honom med mitt mest strålande leende och ett varmt varsågod.

Han stannade till efter att han plockat i sina varor och hjälpte mig att plocka i mina.

Jag är svarthårig och har svartbruna ögon.
Varför berättar jag det?
Jo. bara därför att många tar mig för invandrare.

Och hans rockmärke visade att han inte ville ha invandrare i Sverige.

Men hans ögon var snälla och varma när han räckte mig  den ipackade påsen med åtföljt av ett varsågod! Tack för att du var så juste!

Jag är glad att jag vågade handla i strid med mina känslor - det gav mig möjligheten att möta en människa.

 


Vi har många olika roller - vi kanske är mamma eller pappa, vi har ett jobb där vi förväntas vara på ett visst sätt....vi har ett förtroendeuppdrag där man väntar sig att vi ska agera enligt vissa regler - mer eller mindre oskrivna....

Listan kan göras mycket längre, men jag stannar där...

Tänk om vi vågade slänga rollerna, slänga rustningen och bara vara den vi är!
Om vi vågade inse att jag är svag och jag gör fel ibland-kanske ofta.

Vågade visa att vi inte vet allt...

Så avslappnade vi skulle bli om vi inte alltid försökte visa att jag vet, jag kan...

Vågade stå för vår sårbarhet - slutade gömma oss bakom en välputsad fasad.

Då skulle vi må så oändligt mycket bättre - och vi skulle ge andra tillåtelse att vara svaga, ogullkomliga eftersom vi vet att vi är det själva - och vågar stå för det.

Tänk om...l..

Önskar DIG en dag där Du kan vara DU!

Här kommer morgonens citat:

"Att vara modig är inte nödvändigtvis att gå någonstans eller att göra någonting, utan att göra medvetet sådant som vi redan känner på djupet och sedan leva med den oändliga sårbarheten av dess konsekvenser."
David Whyte

Bilden lånad från Google

Yttrandefrihet - en oerhört viktig frihet som vi ska slå vakt om-

Yttrandefrihet - betyder det att  att alla minsann ska ha rätt att få säga vad de vill, när de vill och till vem de vill - såra hur mycket de vill osv....

Isåfall är man ju en fullblodsegoist.

Och nog brer egoismen ut sig.

Den enda som är viktigt är jag.

För mig slutar yttrandefriheten vid den gräns där mina ord kan såra.

Och jag kommer aldrig att förstå att det för många är viktigare att få göra och säga precis det man vill än att bry sig om att människor faktiskt såras och tar illa vid sig ?
Med det menar jag nu inte att man ska bli ett mähä och en absolut tyst person.

Var och en har rätt att kräva respekt för vad den vill säga.

Bara man tänker sig lite för innan man säger något.

Det skrämmer mig. hur medmänskligheten och empatin så totalt förintas av den egoism som växer fram snabbare och större för varje dag.

Jag vill inte leva i en värld där man inte längre bryr sig om andra, jag vill inte vara delaktig i ett samhälle där man anser att den enda man behöver ta hänsyn till är sig själv.

För mig handlar det om sunt förnuft, att man får tänka steget längre, att man faktiskt har ett ansvar för sina egna handlingar och sina egna ord.

När orden och handlingarna skadar andra människor, solkar det de håller heligt  - då är det dags att fundera på om orden/handlingen faktiskt är så viktiga att det är okey att såra och göra illa andra människor för att det finns något som heter yttrandefrihet.

Då blir ju friheten en frihet till döds.

Hur skulle vårt samhälle bli om folk börjar bli rädda för att uttrycka sina åsikter för att de kanske inte var ok?
Det blir självklart ett samhälle vi inte vill ha.

Så visst ska vi ha yttrandefrihet - men vi ska yttra oss med omsorg om varandra!

Nu är det kväll och jag tänkte se vad den här nya deckarserien Luther har att bjuda.

TV har ingen stor plats i mitt liv, men det är fredagskväll och hjärnan och faktiskt också kroppen är ganska trött - så kanske blir det bra då - men lite Luther som nog inte kommer att ha det minsta med reformationens Martin Luther- eller med de svartas förkämpe. Martin Luther King i USA.

Jag önskar DIG en skön fredasgkväll vad du nu än hittar på att göra!

Och en god natts sömn så småningom!

Här kommer kvällens citat:

"Hur långt vi reser i livet betyder långt mindre än vad vi möter på vägen."

Okänd

Du kan aldrig gå någon annan väg än din egen. aldrig!
Även då du väljer att gå efter andras tyckande och tänkande så är det ändå du som beslutar dig för att detta ska vara din väg.

Jag läste dessa ord i en gammal veckotidning som låg på mitt jobb.

Orden var ett svar tillsammans med annan text till en som skrev att hon aldrig kunde stå emot andras tyckanden - och alltid hamnade i situationer hon inte valt på grund av detta.

Men det är ju faktiskt sant - vi kan aldrig skylla på någon annan.

Det är vi själva som väljer att följa andras spår.

Att gå sin egen väg handlar om att följa sitt hjärta och styras av hjärtat mer än av hjärnan.

Genom att granska våra mål och värderingar ser vi om de är våra egna eller om vi övertagit andras.

Det är faktiskt väldigt lätt att ta över en annan människas värdering, nästan utan att man märker det själv.

Ibland kan det ju dessutom vara bra att låta sina egna värderingar stångas mot någon annans.

På den vägen kanske jag ser att att om jag modifierar mina värderingar en aning så blir de till och med mera mina egna.

Framför allt ska vi aldrig glömma att det finns en enda person som du ska leva lycklig med i alla dina dagar, nämligen dig själv.

 Kan du inte vara lycklig med dig själv så kommer du heller inte att bli det med någon annan!

Vi har  inre röster som styr oss på olika sätt -

Utöver dessa inre styrande röster har vi en annan röst som hela tiden försöker få oss att lyssna.
Det är vårt eget hjärtas röst!

Att gå sin egen väg genom livet är svårt.
Det blir en hel del krockar.

Med uppfostran, med andras röster och med normer.

Vi måste våga följa den där vägen, trots att den kanske är stenig, brant eller snårig. 

 Att gå sin egen väg är något av det finaste du kan göra. För dig själv och för din omgivning.

Det är faktiskt den enda väg vi kan bli tillfredsställda på.

Det är det enda väg som kommer att göra att vi en dag - vid slutet av vägen  - kan blicka tillbaka och säga.....jag har haft ett bra liv!

Nu vill jag önska DIG en fin kväll och en god natts sömn.

Det är är DU så innerligt värd!

Här kommer kvällens citat:

”Det är lätt att i den stora världen leva som det förväntas av en;
det är lätt att i ensamhet leva som man vill.
Men det stora är att gå sin egen väg
Ralph Waldo Emersson

Vi har den senaste tiden fått många ensamkommande flyktingbarn/ungdomar till oss.
Det var något som debatterades en hel del på en hearing jag var på idag.

Och så problemen - alla problem det kommer att bli med alla dessa...
Jag satt där och undrade när någon skulle tala om dessa ensamkommande ungdomar som en tillgång.

För det är ju klart att de är det!

Vi har ingen aning om vilka gåvor dessa ungdomar kan komma att bli för vårt land.

Mina tankar gick till Harry Schein som kom som femtonårigt ensamkommande flyktingbarn till Sverige 1939 - hans mamma skickade honom för att rädda honom undan judeförförföljelsen.

Under de närmaste åren dog nästan hela hans släkt i förintelselägren.

Han kunde ingen svenska - men började arbeta som dräng på en gård.

Trettio år senare var Harry Schein en av vårt lands absolut mest omtalade kulturpersoner - och mannen bakom Sveriges nya filmpolitik.

Kanske finns det en ny Harry Schein bland dem som kommer....

Men egentligen är det ointressant om de blir kända och berömda.

Gåvor är de ändå.

Precis som DU är en gåva till de människor DU har omkring dig!

Önskar DIG en riktigt trevlig kväll och en god natts sömn så småningom.

Här kommer kvällens citat:

"Intet grässtrå är för litet, för att resa sig efter stormen."
Timo Enell