Mötte en av "mina" frivilliga igår vid min promenad till affären.

Under vårt relativt korta samtal sa hon vid ett par tillfällen hur viktig jag var för henne.
Fantastiskt glad blev jag. Precis vad jag behövde.

Och när vi skilts åt och jag gick hemåt tänkte jag på hur sällan vi talar om för människor att de är betydelsefulla för oss!

Många är ju det!

Vi tänker kanske att det vet de, det är precis sådana saker som man brukar känna på sig.!
Ja, möjligt - men att få höra det är fantastiskt.

Varje möte med en annan människa är unikt!

Om vi tänker på det - och också inser hur viktigt det är att just den person jag nu står och pratar med får vara i fokus för mitt intresse - ja då kommer vi att skapa dynamiska möten - Ditt betydelsefulla möte kan bli till någon annans brygga, till att skapa något nytt, hjälpa dig eller din samtalspartner att växa som människa, leva mer öppet och i sin tur skapa möjligheter för möten där något kan födas och gro!

Önskar DIG en sär skild dag idag.
En dag med ett möte eller telefonsamtal som lyfter och bär DIG!

Och så ....förstås.....ett klokt citat....

"Mitt i den kallaste vinter insåg jag till slut att inom mig fanns en oövervinnerlig sommar"

Albert Camus

Livet är inte rättvist.

Ju förr vi lämnar denna falska föreställning bakom oss, desto bättre sa en vän till mig för en tid sedan när någon kommenterade en väns motgångar just med order "Livet är inte rättvist".

Och jag tror hon har rätt.

Så länge vi envist hänger fast vid något slags önskan om att livet ska vara rättvist betyder ju det att vi blundar för verkligheten.

Vari ligger rättvisan att jag sitter trygg i en varm lägenhet medan några riskerar sinaliv i gummibåtar på Medelhavet?
Eller i att jag har fem friska barn och sju lika friska barnbarn medan någon annan kanske har ett barn och det är sjukt.

Det är bättre att göra jämförelsen åt det hållet än åt det andra....

När jag ser hur bra jag har det kommer ju tacksamheten.
Rättvisetanken är nog det de flesta av oss har svårast att släppa.

Vi tycks födas med något slags behov av att det ska vara rättvist här i livet.

Vi upptäcker snart att det inte är så....

Ändå finns denna förväntan kvar i oss....

När jag känner det brukar jag tänka på Karin Boyes diktrader:

"Men en stor rättvisa ligger gömd på botten av tingen.
Alla har vi en nåd att vänta -- en gåva som ingen rövar."

Det finns en rättvisa bortom det vi ser.

Det vill jag tro!

I morse blev det en ganska kall funderarstund på balkongen. Trots varm filt . Åtminstone om näsan.

Det märks verkligen direkt då det är minusgrader....-2 denna morgon.

Ett lyckat högtidlighållande av Internationella Frivilligdagen igårkväll.

Glögg och pepparkakor  när folk kom och ungdomsorkestern Kork som underhöll under minglet.

Senare kaffe och macka och härlig samvaro.

Samt tal förstås.
Av socialnämndens ordförande, och av ordförande för Frivilligcentralens styrelse  och dessutom av IOGT:NTO:s ordförande, i vars nya lokaler vi höll till..

Blev lite överrumplad av sorgen och saknaden som överföll mig när jag gjort undan morgonsysslorna.

Jag är van att ha bräddfullt och överfullt att göra.

Och plötsligt visste jag inte vad jag skulle lägga händerna på.

Allt är ju klart....tvättkorgarna tomma och diskmaskinen körd.

Läge för sorgen över situationen med min syn att poppa upp igen.

Det är en sorg och måste få vara det medan jag orienterar mig vidare.

Var är livsuppgifterna eller uppgiften nu?

Bestämde mig för att kolla runt lite på föreningar som arbetar för synskadades rättigheter och behov.

På den vägen hittade jag till en hemsida och till en blogg hos Caroline som bara har 10% syn.

Just vad jag behöver.

Nya förebilder.

Nu ska jag läsa allt hon skrivit under förmiddagen tänkte jag....eller i varje fall det mesta.

Önskar DIG en fin tisdag!

och så förstås...ett citat...

"Det finns inget slut medan vi lever. Bara en ny start. Ge aldrig upp!!

Lena Nyhlén

Jovisst tar jag fortfarande en "balkongstund" även om jag inte måste hasta iväg till ett jobb.

Även så denna morgon. Idag var det ordet frivillig som fanns i mina tankar - förstås.

Då jag kom in i värmen startade en skur av sms.

Har ju en uppgift ännu från jobbet.

Idag är det Internationella Frivilligdagen och den ska firas förstås - av en Frivilligcentral.

En del som ska hjälpa till att servera glögg har blivit sjuka och andra har frågor- men nu är det lugnt och även serveringen ska ha folk ikväll.

Fri - det är ett underbart ord som både frivillig och frihet startar med.

Att vara fri - det är nog den absolut vanligaste önskan som finns bland oss människor.

Drömmen om frihet ser nog lite olika ut hos oss alla- men jag läste några ord för en tid sedan som för mig beskriver vad frihet verkligen är:

"Friheten att se och höra och upptäcka det som finns här och nu, istället för det som borde finnas, fanns eller kommer att finnas"

Här och nu finns ingen oro - för just här och nu är det gott att vara.

Oron bor i tankarna på det som ska komma.
Det är verkligen svårt att låta den stanna där - och istället ta tag i friheten att just nu och just här är allt gott.

För att riktigt "gotta in mig" i detta att vara fri- att ha frihet letade jag i tanken upp några synomymer.

Du kan säkert hitta flera....men här kommer de jag kom på:självständighet, suveränitet,obundenhet,tvångslösh
et, oberoende och otvungenhet.

Det finns över hundra Frivilligcentraler i Sverige, många kommunalt drivna - vår Frivilligcentral i Norrköping är en av de få som är ideellt drivna....så som förstås jag tycker det ska vara....

Men i gott samarbete med kommunen som gärna hänvisar till oss.

Kolla gärna om det finns något firande av Internationella Frivilligdagen i DIN kommun- och gå dit!

Vi behöver manifestera deotroligt många och fina frivilliga insatser som görs i vårt land.

I min mailbox ramlade detta in.

Tack Maria K. jag delar det med alla här.

Närvaro är ett ord som jag burit i tankarna faktiskt sedan igår eftermiddag.

Många gånger är vi ju inte alls där vår kropp är.

Mekaniskt utför vi arbete och mekaniskt lkanske vi möter andras blickar.

 Att gå igenom vardagen och bara längta efter glädjestunderna gör livet oerhört tråkigt.

Så viktigt att vi är där vi är och söker glädjen just i det kanske tråkiga vi ska utföra eller måste igenom.

Söker vi den ska vi upptäcka att den finns där.

Ingen högljudd glädjeyra - men en stilla glädje över att vara den du är just där du är.

Det finns en tillfredsställelse i att använda våra händer och utföra något praktiskt.

En kvinna som drabbats av upprepade sorger nåddes av budet att hennes man och son omkommit i en olycka då deras traktor med timmersläp gått genom isen.

Socknens präst begav sig till henne för att om möjligt trösta, åtminstone finnas där.

När han kom mötte han henne skurande köksgolvet på knä.

På hans förvåning svarade hon: Ja livet har lärt mig att när något svårt möter ska man inte glömma vad man kan göra med sina händer.

Det var min mamma som berättade detta för mig.

Det var ganska länge sedan det hände - men det finns en visdom i denna kvinnas handlande som vi kan behöva idag också.

Ta hand om din dag! Det är en vanlig tisdag men den kanske har guld i fickorna!

...och ett citat kommer också här:

"Allt går över. Smärta är tillfällig. Den kommer som en lärdom och försvinner när eleven förstått."
Okänd tänkare

Onsdag - den näst sista onsdagen på mitt jobb.
Nästa onsdag är den sista november och det datum vi bestämt tillsammans som slutdatum.

Det är ett bra tag sedan vi gjorde det.
Jag var nog lite orolig om min syn skulle avta för mycket innan dess.

Men det har ju gått bra!

Jag har vissa "frivilliguppdrag" i form av verksamhetsrapporter bland annat.

Men den sista november slutar jag min tjänst.

Det är det som till stor del rör sig i mina tankar just nu.

I morse kom orden till mig: "Allt som har en ­början, har också ett slut."

Så kanske är det inte märkligt att tankarna vandrar bakåt rätt som det är....många arbetsfyllda år bakåt - till den första tiden på detta jobb.

Det absolut bästa jobb man kan ha.
Där jag jobbat mycket längre än vad jag trodde i början att jag skulle göra.

Som har lärt mig så oändligt mycket om människor. Om mig själv. Om godhet och medmänsklig körlek.

Jag försöker bestämma mig för att inte sörja över att det tar slut utan vara glad och tacksam för att det har varit min dagliga tillvaro så länge.

Det har berikat mitt liv oändligt -  och för det är jag oerhört tacksam.

Jag ska ta vara på denna onsdag - och hopps DU gör detsamma!

och givetvis måste det finnas med ett klokt citat så här i slutet på mina funderingar....

" Försök att göra någon glad varje dag även om det så bara är dig själv."

Okänd tänkare

Rena marsvärmen ute....

Trots att vi är i senare delen av november!

Det gör ingenting tycker jag som inte är någon vinterälskare även om jag uthärdar den med jämnmod.

Den blir ju vackrare om det snöar och blir några grader minus....

Nu är det ju så att vi får ta det som det blir.

Vi kan inte påverka det.

Har du tänkt på att vi pratar mycket om vädret i Sverige.

Jag tror inte det gär en enda dag utan flera kommentarer från människor man möter - om just vädret.

Kanske beror det på att vädret är ju det vi har helt och hållet gemensamt.

Vi lever under samma gråa eller soliga himmel- vilket den nu behagar klä sig i för dagen.

Och sen är det ju också så att vädret här kan slå om väldigt fort och det ger alltid upphov till kommentarer.

Och egentligen är det inte så illa att vädret är så omväxlande precis som årstiderna.

Det ger oss ju ständiga samtalsämnen.

Och jag tror det är viktigare att vi pratar med varandra än att vi inte gör det.

Faktiskt oavsett samtalsämne i stort sett.

Samtalet öppnar vägar mellan oss - så samtalsämnen ska vi vara rädda om!

Önskar DIG en riktigt fin tisdag var DU är är och hoppas att den ger DIG det DU önskar av den!

Och så ett citat....det får jag kanske inte glömma.....

"Din tid är begränsad, så slösa inte bort den på att leva någon annans liv."
Steve Jobs