Vårljust landskap med smältande snö,
gråa åkrar i sol och tö,
anande, väntande odlarens frö —

älvens frigjorda, vårstarka brus,
eldar i skymmande påsknattsljus,
högtid och andakt i åldrigt Guds hus —

helgdag och fred över hembygdens jord,
påskliljors sken över dukade bord,
väckande tankar och värmande ord —

allt som själar och hjärtan berör,
värt att minnas och tacka för.

Joel Rundt

En av er, mina fina läsare har berättat för mig att ett barn i närheten inte finns mera.

Hon ska gå på begraving av ett sex års barn.

Det gjorde ont i mig att läsa detta.

Varje förälders värsta mardeöm - att få begrava sitt lilla barn.

Då kom en dikt till mig i mina tankar som jag läst någon gång någon stans men inte minns vem som skrivit....

Har återgivit den ur minnet - hoppas det är rätt.....

Jag såg henne gråta
den djupa gråten
förtvivlans gråt
Gråten där cellerna
vill tömmas på sitt innehåll
ett skrik
förtvivlans skrik
Saknaden av ett barn.

Om du läst den här dikten tidigare så har det troligen stått Tage Danielsson som poetens namn.

Men det är faktiskt fel.

Det är Bosse Parnevik  som skrivit den.

Du kan läsa mer om detta här

Oavsett - den känns verkligen högaktuell just nu!

En kommer hit för att fly från nöden
En kommer hit för att undgå döden
En kommer hit av terror tvungen

En kom hit för att gifta sig med kungen

Dom är tyskar, iranier, greker, och turkar
Mest är dom snälla, andra är skurkar
En del är ärliga, andra skumma
en del är genier, andra dumma

Mest är dom fredliga, andra vill slåss
med andra ord: Så lika oss!
Med fel och brister, tuffa och mjuka
fast inte lika avundsjuka.

Vissa är färgade, andra är arier
som köper sin bruna färg i solarier
Vissa är svarta, andra gula
vissa är vackra, andra fula.

Men fast dom ibland av annan färg è
är dom precis som vi i Sverige
och när dom vill jobba här är tacket
"ni får inte jobba än för facket"

En del är båtfolk från Vietnam
som inte kan sjunga " we shall overcome"
och inte kan "rulla di rulla " som vi
och dom blir sällan fulla som vi
en del är mer judar än vi
en del har andra gudar än vi.

En del söker lugnet i stället för bråket
det enda vi svenskar kan bättre är språket
Det sägs att vi stammar från Adam & Eva
Som inte var svenskar - men ja må dom leva!

Det var en gång två kvinnor som aldrig lärde känna varandra.
Den första kommer du inte ihåg; den andra kallar du din mamma.
Två olika liv skapade för att ge dig ditt.

En tände en stjärna.
Den andra blev din sol.

Den första gav dig livet.
Den andra lärde dig leva det.

Den första skapade hos dig behovet av kärlek.
Den andra fanns där för att ge dig den.

En gav dig ett ursprung.
Den andra gav dig en identitet.

En gav dig en begåvning.
Den andra ett mål med den.

En gav dig förmågan att känna.
Den andra fanns där när du kände dig orolig.

En sökte åt dig ett hem hon inte kunde ge dig.
Den andra bad om ett barn, hennes önskan gick i uppfyllelse.

Och nu ställer du, genom tårarna,
den urgamla frågan som blivit obesvarad genom alla år?.
Arv eller miljö; vad är du en produkt av?

Varken eller raring, varken eller?. Bara två olika sorters kärlek."

"Inte ett spår av mitt blod flyter i Dig
Inte en gen i Din kropp kommer från mig
Men som ett mirakel hör vi ihop,
Jag med Dig, Du med mig
Minns, min kära, detta:

Jag vet inte vem som skrivit dikten - men jag har upplevt innehållet tillsammans med min dotter som nu också givit mig en underbar dotterdotter
Du växte inte i min mage, utan i mitt hjärta."

Varje djup sorg har en förlorad glädje till föremål

Tappa inte bort denna riktning

Låt inte sorgen glömma sitt ärende

Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få

Harry Martinsson

Vi behöver de visor som värmer
som värmer hjärta och själ
- en visa kan nog vara skickligt gjord
men värmer ej lika väl
En visa kan vara så enkel
så enkel till sin melodi
och orden behöver ej heller
vara skrivna av något geni

Vi behöver en visa om kvällen
och en för dagens bestyr
och en som kan hjälpa oss leva väl
- en visa när morgon gryr
en visa att gnola på ofta
som kommer tillbaka igen
- en visa ska tala till hjärtat
den ska vara precis som en vän

i behöver nog visor runt världen
i dag väl mer än förut
en visa till mänskor i alla land
som hjälper dem härda ut
Vem skriver så alla förstår det
med enkla små vardagens ord
en visa om vänskap och värme
mellan alla som bor på vård jord

Denna fina dikt är skrive av Birger Franzén.

Läser honom just nu ganska mycket.

Han talar till mitt hjärta i sina dikter fastän han inte längre är kvar ibland oss på jorden.

Större än behovet av gemenskap
är behovet av de rätta ensamheterna
de rätta viloställena

Liksom när ett hjärta
vilar sig mellan slagen
så måste i världspulsen
någonting på hjärtats plats
leda all vila och gång.
Friden måste vara i världen
mitt ibland oss.
Ingenting får göras
till ett påskyndande mål
dit envar tvingas skynda
snubblande över sig själv.
Din yttersta framtid är given.
Den är din död och din grav.

Men livet har spång till en evighet.
Den är spänd inom dig
mellan inre stjärnor.
På den stiger din tanke
in till omvänt riktad resa.

Harry Martinsson