Får man erkänna så här i hallowenyra att man faktiskt inte gillar hallowen och alla dödskallar och annat.

Eller kräver mångfalden att man tar allt till sitt hjärta.

Varje år blir jag påmind om vad min lilla mamma (som föddes den 2 november och dog den 3 november 86 år senare) sa:

"Jag tror att det är människans rädsla för döden som får folk att gilla skelettrassel och dödskallar, blod och vampyrer"

Hon hade rätt i mycket av det hon sa min mor.

Nog kan jag hålla med om att det ligger en viss logik i hennes tanke.

En dödskalle som ljuslykta eller skelett på tapeten skulle vi aldrig ha sett i våra hem för tjugo år sedan.

Dödssymbolen har ”förgulligats”.

Utskurna pumpor med ljus i på trappen har jag inget emot så länge de utskurna ansiktena ser snälla ut.

Men nog gillar jag ännu mera när någon lagt ett hjärta av granris på en älskads grav - och tänt en gravlykta.

Bilder och fester kring Halloween är något man kan värja sig mot.

Att klä ut sig till djävlar och häxor är väl ändå också något annat än den kultur som först skapade Halloween.

Tanken där var väl att skrämma det onda - inte att skrämmas med det onda.

Allhelgonafirandet som det ser ut för många, med ljuständning på gravar och minnesgudstjänster i

kyrkan har växt fram sedan 1920- talet.

Då började fenomenet med gravljuständning att förekomma, för att bli fullt etablerat i mitten av 50 – talet.

Det gillar jag - en dag att minnas.....

I stillhet. Och med tända ljus.

Men det är faktiskt också ett sätt att umgås med döden.

Kan det vara så enkelt att Allhelgonaljusen på gravarna och Halloween- spökena är två olika sätt - två olika kulturer med samma strävan.

Att lära sig hantera döden genom att konfronteras med den.

Vi möter dem ibland,
de lågmälda och stilla,
som liksom sprider ljus
på vägen där de går.

Bland alla som har brått
och sliter och  far illa,
har dessa människor tid
att sprida lite ro.

Det stjärnögda folk
som anar mer än andra,
att människans hemland är
en himmel full av ljus.

Vi möter dem ibland
och glömmer plötsligt stressen.
Vi värms av ögonblicket.
De ger oss av sin ro.

Ulla Wallerström

Om du verkligen vill göra någonting, kommer du att hitta ett sätt.
Om du verkligen inte vill göra någonting, kommer du att hitta en ursäkt.

Okänd tänkare

Idag är det Allhelgonadagen!

Den dagen har ingen namnsdag!

Många undrar vad skillnaden är på Allhelgonadagen och Alla Helgons dag?

Allhelgonadagen (1 november) har katolska kyrkan sedan tidig medeltid firat helgon som saknat egna dagar i almanackan. Dagen efter, 2 november, firade man alla själars dag för döda familjemedlemmar, och kvällen före, 31 oktober, var allhelgonaafton, kallad All Hallows' Eve.

Av detta namn har sedan bildats ordet Halloween.

I det gamla bondesamhället användes den 1 november för att förutsäga vädret och som nämnts har den setts som den första vinterdagen.

Det sades ibland att om solen inte skiner så länge att man hinner med att sadla en häst, så blir det en mycket snörik vinte bondesamhället användes den 1 november för att förutsäga vädret och som nämnts har den setts som den första vinterdagen.
Det sades ibland att om solen inte skiner så länge att man hinner med att sadla en häst, så blir det en mycket snörik vinter.