Det  har länge varit så i västvärlden att jakten på mer och mer och mer...har varit det primära  i sökandet efter den odefinerbara "lyckan". 

Mer pengar, mer makt, större bil, större hus, dyrare kläder, mer exotiska resor..

Varför hittar forskare inte några starka samband mellan pengar och lycka?

Och hur kommer det sig att trots att vi människor ofta tror oss veta att pengar inte gör oss lyckliga så fortsätter vi att arbeta hårt för att tjäna pengar som vi egentligen kanske inte behöver.

Men är det lyckan?

Enligt Professor Aaron Ahuvia består 3-5 % av vår lycka av våra inkomster och samlade förmögenheter.

Det var inte muycket att hänga i julgranen som min gamla mormor skulle ha sagt!

Eller hur?

Det finns - enligt vadf jag kommit fram till  - inga tydliga likamedstreck mellan pengar och lycka.

Egentligen kan jag bara hitta en enda gång när man kan använda pengar till lycka.

Och det är när man kan ge pengar till något som gör andra lycklig - ja faktiskt - , då kan pengar faktiskt köpa lycka,

 Pengar så att vi klarar oss är bra, så att vi har en grundläggande rörelsefrihet.

Men en extra platt-tv eller tusenlapp är inte så viktiga - inte egentligen.

Nej pengar är absolut inte allt ... men som det ser ut idag kommer man inte långt utan en fast inkomst.

Ändå - Tomhänta kom vi till världen och tomhänta skall vi gå ur den.

Vi får ingenting ta med oss när vi går...

Nu betyder ju inte det att vi inte vill ha det så bra som möjligt under vägen...och det är i sig inget fel.

Pengar är heller inget fel.

Bara de inte får binda oss.

Eller att vi inbillar oss att de är ett medel att köpa lycka.

Lyckan fungerar som en god cirkel; En lycklig människa ger en tiggare på gatan en sedel för att han är just lycklig och därmed mer empatisk, tolerant och generös.

Men själva handlingen i sig gör också att lyckonivån höjs.

Så tydligen är det så att vi blir lyckligare av att ge än av att få eller ha.

Nu är jag lite ambivalent inför ordet lycka - och jag har märkt att om jag frågar människor om de är lyckliga kommer svaret (vilket det nu blir) med ganska stor tveksamhet.

Men jag frågar om man känner sig nöjd med sitt liv får jag påfallande ofta svaret.

Ja jag är nöjd.

Jag vet att jag behövs.

Nu är det ju så att jag ofta talar med frivilliga och de får verkligen veta att de behövs.

Jag är säker på att vårt största behov är behovet av att behövas.

Med den slustsatsen är det förstås så - att människor som känner att de har en livsuppgift är de lyckligaste eller nöjdaste människorna vilket man nu vill säga.

Det finns ingen som är precis som du.

Du är en unik människa.

Den du är kan inte beskrivas i form av ord, för då omformas det till någonting som det inte är.

Den du är kan endast upplevas inom dig själv -  och genom andra.

Var stolt över dina förmågor! 

Du är unik och har fantastiska egenskaper.

Begränsa dig inte vid det som du själv tror om dig själv - eller vad du tror att andra tror om dig.

Var den du kom hit för att vara!

Den fantastiska öppna livsbejakande människa du föddes som.

Avslutar med ett klokt ord från en av våra klassiska tänkare.

"Om någon säger något elakt om dig – lev då så att ingen kommer att tro dem”.   

Platon

Släpp dig själv fri och ge världen den bästa gåva du kan.

Dig själv!

Bilden lånad av Presentmarknaden

Ska du köpa något till en speciell vän.

Någon som du verkligen vill ge en gåva där den förstås hur viktig den är för dig.

Vad kan säga det bättre än ett doftljus med just den texten....Du är speciell....

Du hittar det här på Presentmarknaden

En gång skall du vara en av dem
som levat för längesen.
Jorden skall minnas dig
så som den minns gräset
och skogarna,
det multnande lövet.
Så som myllan minns vindarna.
Din frid skall vara oändlig
så som havet.

Pär Lagerqvist