Alla inlägg den 29 december 2014

Av Kaela - 29 december 2014 20:27

Hoppas alla har det lika bra som jag just nu.


Ledig från jobbet en hel vecka.

Inte riktigt ledig - jag måste ju administrera den nya hemsidan - men sovmorgnar och lata timmar mellan varven är underbart för en sliten frivilligsamordnare.


 

Bilden lånad från adlibris


Och jag har passat på att läsa en bok som legat oläst ganska länge.

Även om jag lockats av den vackra titeln: Jakarandaträdets barn.

Boken är skriven av en Iransk författarinna, Sahar Delijani.

(Sahar är själv född i ett kvinnofängelse i Teheran)


Språket är  - även trots att boken är översatt  - så oerhört vackert.


I boken har jag mött Neda, som föds i ett iranskt kvinnofängelse och får stanna hos sin mor några månader innan hon tas ifrån henne.
Men innan dess hann den lilla babyn sprida glädje bland mammans medfångar där hon gick från famn till famn.

Treårige Omid som ser sina föräldrar föras bort av militärpolisen, som grymt nog lämnar den lille pojken ensam kvar.


Fast alltigenom nattsvart är inte Delijanis bok.

Den visar också på det hopp som åsynen av ett enskilt träd kan skänka en, när det ser ut som allra mörkast.


Det är en väldigt starkt berörande historia om familjer som splittras och på så sätt förändrats.
Men också om vikten  att våga stå för det man tror på.


 Och att det för Irans plågade folk inte är bättre att glömma och gå vidare.....utan minnas.....



Bland de billigaste ställena du kan köpa boken är Adlibris


Jag tror nog att den också finns på de flesta bibliotek även om den är ganska ny.





Av Kaela - 29 december 2014 16:00

   




Vi bär med oss skuldkänslor och rädslor för att inte duga från barndomen.

Oftast har vi tagit över känslan från någon av våra föräldrar, vilket innebär att vi egentligen går omkring och bär våra föräldrars känslokonflikter på våra axlar.

Människor som sitter fast i en känsla av otillräcklighet, har ofta fått ta mycket ansvar väldigt tidigt i livet.
Har aldrig dugt åt varken föräldrar eller lärare.


vi innerst inne vill uppnå genom alla former av yttre bekräftelse, är den inre känslan av att vara tillräckliga.

 Vi hoppas att om andra talar om för oss tillräckligt många gånger att vi duger, kommer vi tillslut att inse det själva också.

Men att älska och acceptera sig själv förutsätter inga krav på speciella egenskaper. Ur ett djupare perspektiv är vi redan fullkomliga.

De brister vi upplever hos oss själva består egentligen av gammal, förträngd smärta.

Det vi först och främst måste känna till och ta till oss, är att känslan av otillräcklighet inte beror på yttre omständigheter.

Det går inte att bli av med sin dåliga självkänsla genom att söka godkännande och bekräftelse utifrån.

Andras uppskattning är en svag kompensation för det du egentligen vill uppleva; kärlek till dig själv.

För att känna dig fullkomlig måste du förstå att din kritiska självbild inte är förankrad i verkligheten.

Kom ihåg att dina negativa känslor inte är verkliga - de är bara felaktigt inlärda reaktioner som inte är kopplade till dig.

Kom ihåg att du - just DU är en ädelsten!

Av Kaela - 29 december 2014 08:41

 




Det är så mycket jag vill hinna

på minsta möjliga tid

plötsligt ser jag timmarna försvinna

och så tar nästa morgon vid.

Tiden går och klockan slår

imorgon gör jag det som skulle gjorts igår

idag räcker inte tiden till.


Eva Rawling

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8
9
10
11
12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se