En dag med regn och blåst ligger bakom.

Märkligt nog föredrar jag nästan stormdagar framför grådagar.

Kanske för att det ger mig en påminnelse om naturens storhet.

Eller kanske för att stormen sliter och drar i träden - och påminner om att precis som trädens löv ändå sitter kvar klarar vi oss ofta ganska helskinnade igenom de livets stormar vi nu och då alla möts av.

Kanske är det för att träden står så nära varandra och får stöd av varandra de klarar så många stormar.

Det gäller för oss också - skydda och stödja varandra!

Önskar DIG fina besökare och vän en god natt med en fin dikt av Bo Setterlind

Låt oss ge varandra tid,
låt oss göra famnen vid.
Låt oss älska, låt oss sjunga,
inte hålla tand för tunga.

Låt oss skratta, låt oss leka,
låt oss sorgerna beveka.

Låt oss jaga tvivlen bort,
livet är så gränslöst kort.

     


Har du tänkt på att du och jag -   genom de val vi gör påverkar inte bara vår eget liv utan också andras.

Hur vi väljer att leva och hur vi  gör våra val i stort sett - skapar en  möjlighet eller svårighet  i andras liv?

Tänker man så - ja då inser man verkligen hur långt ifrån betydelselös någon enda av oss är!

Kanske har du just idag - eller imorgon-möjligheten att skapa en outplånlig och viktig upplevelse i en annan människas liv.
Ge någon en livslektion eller en gåva som du tidigare själv fått genom någon annans val!

Vi angår varandra...våra liv har liksom kugghjul som passar in i varandra....

Så låt oss gå försiktigt genom livet.

Med eftertanke och omsorg.

I våra spår växer rosor - eller tistlar.

Det ligger i din och min  möjlighet att skapa doftande spår  - till medmänniskors nytta och glädje - där vi går fram.

Det vi tänker det gör vi  - det du och jag tänker just nu har en avgörande betydelse för fortsättningen på resan genom livet för oss själva -  och andra.

Vi är sannerligen betydelsefulla!!

Bilden är inte från Norra Kyrkogården utan från kyrkogården på den plats i Uppöand som heter Harbo där jag tillbringade livets första tid

Just inkommen från en promenad på en plats jag tycker mycket om att besöka.

Från Norra kyrkogården som ligger nära....

Kanske tycker du att jag är en aning morbid men jag gillar att gå på en kyrkogård - läsa på gravstenarna och fundera lite över den som gick på jorden mellan de två datum jag kan läsa på stenen.

Vem var denna person?
Hur såg omkringvärlden ut på hans/hennes stund på jorden?

Jag tänker då ofta på en begravning för en hel del år sedan.

Jag råkade hamna bredvid en ytlig bekant på vägen efter det sista farväl vi tagit av en vän.

Plötsligt säger hon: "Du, visst är det väl märkligt med kyrkogårdar
Dom berättar ju mer om liv  än om död
Mer om liv, än döden!!!!

Ja precis - Så är det!

Döden är punkten för livet.

Men före punkten fanns där ett liv.!!

Om det vill stenen berätta.....

 


Det är en mycket grå morgon som mera påminner om en höstdag än som det faktiskt är - en dag i slutet av juni.

Mitt i sommaren!

Men sommar är ju som tur är inte b a r a väder!

Det är ju ledighet som ger tid för det vi vill göra - och framför allt kanske för möten med nära människor som bor långt ifrån oss.

Visste du att vi svenskar är gladare eftersom vi har närheten och den enkla åtkomsten till parker och skogar än några andra Européer, enligt en ny EU-rapport.

Härligt att se en rapport som säger att svenskar är glada och att det beror på vår närhet till det som växer.

Så låt oss älska de gråa dagarna av den anleningen också - de grå fuktiga dagarna bevarar grönskan och gör den riklig..

Det finns  ännu flera skäl att älska dem.

De är betydligt mera tillåtande än solskensdagarna som glänser och prålar och sliter i oss för att få oss att göra något av en så strålande dag!

Grådagarna gör att du inte behöver putsa fönstren.

Du kan faktiskt baravara idag - det som vi så ofta längtar efter.

Jag tror du gör det också.

Och så kan du njuta av att du slipper gå till jobbet varje dag - hela sommaren. 
Och tänk - när det kommer en soldag - vad vi ska njuta, eller hur.

Men idag - åt oss njuta lite av det som gråheten ger oss - stillhet. vemod, eftertanke och möjligheten att bara låta tiden och dagen gå - utan att ha dåligt samvete för det!

"Fråga inte var Gud var i Auschwitz", skriver Wiesel. "Fråga istället efter var människan var i Auschwitz

Vi skyller lätt på Gud, slumpen eller ödet.

Och så slipper vi undan att ta ansvaret!

Om Gud är överallt -  varför är inte Gud är här och nu?
Om Gud är här och nu, varför gör då Gud ingenting åt tillståndet i världen?

Egentligen är det ju så att Gud bara kan göra vad vi - du och jag är villiga att göra!

Visst kan man tycka att det är en underlig Gud som begränsat sig själv i något så svagt och oförutsägbart som människan.

Ändå är det så - Han vpgade!!!

Säger en hel del om att människan är en fantastisk varelse.

Varför har inte jag svaret på - men jag inser att vårt - människans ansvar är oerhört stort

Men ALDRIG större än vi klarar av det!

Nu blir himlen alt mera sammetsblå därute och jag är riktigt trött.

Märkligt nog är det så att jag som var så rädd för att inte ha något att göra när min avtagande syn gjorde det omöjligt att fortsätta mitt arbete har fullt upp hela tiden - trots svikande syn....så jag är faktiskt trött!

Ska nog snart försöka hitta sängen!

 Önskar DIG en fridfull avslutning på kvällen - och en god natts sömn!

Solen förvandlar verkligen det den lyser på.

Inte underligt att vi älskar den.

Det är så grönt och vackert  -  och fåglarna frågar inte efter om det är strålande solsken - de kvittrar oavsett.
Deras sång och kvitter fick oclså mitt hjärta att sjunga i taclksamhet över att vara människa i ett av jordens bästa länder - en junimorgon med mycket försiktig sol.

Kanske borde vi göra som de.

Känna glädje över att det är så vackert och att sommaren äntligen är här efter att  vi gått genom en påfallande kall vår.

Men även en kall vår är vår! 
Och sommaren är högtid!

"Det är viktigt för vår hälsa och våra liv att vi har roligt och njuter av livet.
Gör något varje dag som får ditt hjärta att sjunga."
Marcia Wieder

Sommar och hällande regn. Semesterdagarna rinner i väg, och strandlivet känns ouppnåelig!

Nej nej- så ser inte sommaren vi ser fram emot ut.

Eller hur?

Vi vet att vi inget kan göra åt det.

Att en varm sommar i Norden är något av en gudagåva för den som vill bada....att mycket regn är vanligare...

Istället för att enbart se sol som en lyckad sommar har jag bestämt mig för att tänka på ett annat sätt.

Kommer du ihåg den där fantastiska frihetskänslan  som du kände när ”Den blomstertid” tystnat och du lämnat skolan bakom dig för ett superlångt sommarlov?

Förväntan..glädje....

Så vill jag invänta denna denna sommar och välkomna den hur den än blir.

Bara se på det jag KAN göra med det väder som bjuds - istället för att se på vad jag inte kan göra.

Tror  du att saker händer i ditt liv utan en anledning?

Att varje dag bara är en serie ödets nycker.

Jag känner mig helt övertygad om att allt händer av en mening....att det inte är något opersonligt och nyckfullt öde som drar i trådarna så jag blir som en osynkroniserad sprattelgubbe...du vet en sådan som vi hade på väggen med snören i då vi var små.
Vet förstås inte om du hade det...

När någonting inte går som jag tänkt och planerat att det skulle göra är det faktiskt rentav spännande att se vad som ska ske nu -  då livet självt så att säga tagit över rodret.

Det är inte ett passivt och slött och näst intill ointresserat liv att leva i den tron.

Tvärtom behöver man vara ordentligt uppmärksam och mycket närvarande i allt det som händer för att upptäcka vart vägen går.

Faktum är att jag faktiskt  tror att de människor som är menade att finnas i varamdras liv på ett eller annat sätt - eller att händelser som  är meningen att inträffa i våra liv  faktiskt också kommer att ske.

Vi var några som satt och talade om detta sätt att se på tillvaron visavis andra sätt att göra det ,då någon sa att det var att göra det enkelt för sig att tro så här.

Det ville jag inte hålla med om då- och jag har inte lyckats inse att jag skulle kunna hålla med om det under den tid som ligger mellan detta tillfälle och idag.

Faktiskt tvärtom.

Om jag tror att alla människor som finns i mitt liv är meningen att finnas där - ja då vet du själv att vi alla har någon som prövar vårt tålamod.

Det är inte alltid lätt att se och behandla den personen som en gåva. Någon som ska lära mig något!

Eller då smärtsamma motgångar inträffar....inte vill jag mer än någon annan - i det läget, rulla ut röda mattan.

Jag skulle vilja ha möjlighet att regla min livsport så detta svåra inte kom in.

Men som tur är kan jag inte det. Då skulle säkert mycket viktigt fattas i mitt liv.

I Bibeln säger Jesus: "Såsom du tror ska det ske dig"   och det är helt säkert sant.

Så blir det kanske alltid utifrån våra tankar -  i våra liv som vi förväntar oss.